När Assar Gabrielsson och Gustaf Larson 1925 grundade Volvo hade de övervägt tanken att producera en svensktillverkad bil i flera år. Affärsidén gick i korthet ut på att en bil producerad av det världsledande svenska stålet skulle vara av högre kvalitet och framgångsrikt kunna konkurrera med de amerikanska bilarna på marknaden. Vägarna i 1920-talets Sverige var i ett bedrövligt skick och många av de importerade bilarna var helt enkelt inte rustade för dessa, för vinterklimatet i Sverige och i synnerhet inte för kombinationen av de bägge. Här såg herrarna Gabrielsson och Larson en affärsmöjlighet, och Volvos personbilar och lastbilar kom med åren att skaffa sig ett rykte att vara robusta, säkra och pålitliga. De var helt enkelt dimensionerade efter andra förutsättningar än konkurrenterna.
Som svar på kritik från återförsälare av Volvos personvagnar angående fördyrande överdimensionerade konstruktioner och med anledning av att försäljningen av Volvos personbilar gick trögt författade Assar Gabrielsson och Gustaf Larson 1936 en handledning till Volvos återförsäljare. Den skulle behandlas konfidentiellt och exemplaren var numrerade. I den skriver Gustaf Larson bl.a. följande: ”En automobil framför och framföres av människor. Grundprincipen för allt konstruktionsarbete är och måste vara: säkerhet. Varje enskild bärande detalj i vagnen måste dimensioneras så, att den håller för varje påfrestning, som den kan tänkas bli utsatt för, med undantag för kollisioner o.d.” Gustaf Larson, civilingenjör i maskinteknik från KTH, syftar uppenbart på säkerheten i en bils grundläggande mekaniska hållfasthet snarare än på den idag så viktiga passagerarsäkerheten. Säkerhetstänkandet som vi idag är vana vid i bilar fanns knappast i sinnevärlden på 1920-talet då kollisioner var ytterst ovanliga och bilarnas hastigheter betydligt lägre, främst på grund av dåliga vägar, och därmed också mindre risk för personskador.
Det är först 1956, när Gunnar Engellau tagit över VD posten i AB Volvo från Assar Gabrielsson, som säkerhet i just den bemärkelse vi relaterar till idag börjar bli en medveten profilering för företaget. Gunnar Engellau förstod antagligen bättre än de flesta vikten för ett företag att profilera sig och fann i säkerheten något som Volvo redan var bra på, som man redan utmärkte sig genom och som man framöver skulle bli världsledande inom. När Volvo Amazon lanseras 1956 har den fästen för statiska tvåpunktsbälten fram medan bältena säljs som tillbehör, men redan under modellåret 1958 införs de som standardutrustning. Dessa tvåpunktsbälten är diagonalbälten som spänns över bröstet på ett sätt som framgår av bilderna nedan. Det ska här tilläggas att åtskillig och mångårig erfarenhet inom läkarkåren entydigt visade på hur onödigt omfattande personskador blev till följd av att människan satt så utsatt och oskyddad i bilar, samtidigt som intresset för att spänna fast sig med en bältesanordning i en bil hos allmänheten var minst sagt sval (för att inte säga obefintlig). Flertalet patent för olika bälteslösningar fanns på marknaden, det första redan från 1885, och Volvos tvåpunktslösning i Amazonen var inte deras egen uppfinning.
Bältena fabriksmonteras inte av Volvo men många återförsäljare låter eftermontera dem innan försäljning till kund och de finns även att köpa som tillbehör (detaljnummer 279281 respektive 279282).
Nedan en reklambild från Volvo för tvåpunktsbältet (notera infästningen bakom framstolen) samt en skiss ur ett servicemeddelande från 1958.
 |  |
Som ett led i säkerhetsprofileringen av Volvo rekryterar Gunnar Engellau 1958 en viss Nils Bohlin från SAAB:s flygplansavdelning till rollen som Volvos förste säkerhetsingenjör. Bohlin hade bl.a. konstruerat katapultstolen och dess kringutrustning i stridsjetflygplanet J35 Draken. Tvåpunktsbältet var inte helt lyckad i sin konstruktion, bl.a. blev skadorna på kroppens mjukdelar omfattande till följd av att bältet knäpptes mitt för bröstet.
Redan 1959 patenterar Nils Bohlin ett statiskt trepunktsbälte med infästning bredvid stolen istället för bakom och som var tillräckligt enkelt i sin konstruktion att det gick att spänna fast sig med endast en hand. Den stora fördelen med konstruktionen var att kroppen inte tilläts röra sig i bältet vid påkänningar, vilket markant förbättrade överlevnadsstatistiken och reducerade skadorna med omkring 50-60%. Uppfinningen har senare erkänts som en av hela 1900-talets viktigaste.
”Jag insåg att både över- och underkroppen måste hållas ordentligt fast, med en rem över bröstet och en annan över höfterna. Med en orörlig fästpunkt för bälteslåset, placerad långt ned vid sidan av den åkandes höft så att bältet ligger rätt mot kroppen under hela kollisionsförloppet. Det gällde bara att hitta en lösning som var både enkel och effektiv att använda eftersom det måste gå att ta på med en hand.” – Nils Bohlin
Volvo börjar fabriksmontera Bohlins trepunktsbälte i Volvo Amazon under sent under produktionen av årsmodell 1959 (från ch.-nr. 24039) för vissa marknader (ej USA) och blir därmed den förste biltillverkaren i världen att förse en serietillverkad bil med trepunktsbälten som standard. Volvo inser snabbt trepunktsbältets betydelse och väljer senare att släppa patentet fritt för alla biltillverkare. Ingen annan enskild säkerhetsdetalj har räddat så många liv som trepunktsbältet. Fästen för statiska tvåpunkts säkerhetsbälten av diagonaltyp införs samtidigt (vid samma ch.-nr.) i baksätet och bälten säljs separat som tillbehör (detaljnummer 279495).
Med årsmodell 1967 införs fästen för statiska trepunktsbälten i baksätet på alla tre karosserna och bälten säljs som tillbehör. Fabriksmonterade bälten bak kommer först 1968 för den Nordamerikanska marknaden, då i form av ett tvåpunkts midjebälte, och 1970 på den svenska marknaden i form av ett trepunktsbälte. Se bild nedan.
Säkerhetsdetaljer i Volvo Amazon
Nedan följer ett antal säkerhetsdetaljer i Volvo Amazon listade per modellår. Typiskt, men inte alltid, kom detaljen föregående kalenderår. En del detaljer är resultatet av legala krav på en viss marknad, varför bilar avsedda för just den marknaden fick detaljen tidigare än bilar på andra marknader (varav en del kanske inte fick den alls). Typexemplet är exportbilar till USA 1968. Detaljen är listad på det modellår då den först kom på Volvo Amazon, oavsett marknad. Vidare kom vissa detaljer tidigare på andra Volvo modeller än Volvo Amazon, t.ex. tvåkrets bromssystem som kom på 140-serien 1966. En del säkerhetsdetaljer kom först som tillbehör för att senare bli standardutrustning (även detta varierar för olika marknader). Ytterligare vissa detaljer fanns endast på ett visst utförande på en given marknad, t.ex. varningsblinkers i Sverige (endast Polisutförande). Listan gör ej anspråk på att vara komplett och saknar inbördes rangordning inom modellåren.
| Modellår | Säkerhetsdetalj |
| 1957 | Laminerad vindruta |
| Vadderad instrumentpanelsstoppning | |
| Fästen för statiska tvåpunkts säkerhetsbälten fram (bälten är tillval) | |
| Hydrauliska trumbromsar på alla fyra hjulen | |
| Vindrutespolare är tillval | |
| 1958 | Statiska tvåpunkts säkerhetsbälten fram standard |
| 1959 | Bromsar med hjulcylindrar av duoservo-typ |
| Vindrutespolare blir standard | |
| 1960 | Exportbilarna till USA förses med den s.k. ”Amerikabågen” som komplement till den främre stötfångaren |
| Statiska trepunkts säkerhetsbälten fram är standard | |
| 1961 | Ny bländfri backspegel |
| Differentialbroms till bakaxeln (”anti-spinn”) finns nu som tillbehör (passar även tidigare årsmodeller) | |
| 1962 | Asymmetriska strålkastare |
| Skivbromsar fram på 122 S | |
| Herrgårdsvagnen förses med en extra ytterbackspegel på höger framskärm (standard) | |
| Bromsservo finns som tillval | |
| Automatiskt backljus finns som tillval | |
| 1963 | Automatiskt backljus är nu standard |
| 1964 | Limmade bromsbelägg för trumbromsarna på samtliga vagnar |
| 1965 | Skivbromsar fram blir standard på alla vagnar |
| Nya signalhorn med effektivare genomträngningsförmåga | |
| Servoassisterade bromsar (dock utan reduceringsventil) standard i P 220 och tillval på P 120 och P 130 | |
| Nackstöd finns som tillval | |
| 1966 | Reduceringsventil på bakbromsarna för att undvika sladd vid häftig inbromsning |
| Nya limmade bromsbelägg med högre slitstyrka för bakhjulsbromsarna på Herrgårdsvagnen | |
| 1967 | Nya säkerhetsbälten (ändrad infästning, låsanordning, justering och upphängning) |
| Fästpunkter för statiska trepunkts säkerhetsbälten i baksätet | |
| Bromsservo standard på 122 S | |
| Volvo säljer bakåtvända bilbarnstolar som tillbehör, vilka passar Volvo Amazon och den nya Volvo 144 | |
| Volvo presenterar de statistiska resultaten från 28 700 olyckor, som entydigt visar att bilbälten räddar liv | |
| 1968 | Ny stötabsorberande ratt (ej 123 GT) och delad rattstång för bättre förarsäkerhet |
| Nya choke- och värmereglage, rundade för bättre förarsäkerhet | |
| Bromsservo standard på samtliga vagnar | |
| Anti-reflexbehandlad invändig ram runt vindrutan | |
| Anti-reflexbehandlade vindrutetorkare | |
| Nya dörrlås av säkerhetstyp | |
| Ny, rundad knopp till askkoppen (vissa marknader) | |
| Nya fönstervevar med rundare formning, samma som 140-serien och P 1800 (vissa marknader) | |
| Knäskydd monteras under instrumentpanelen (vissa marknader) | |
| Fyra reflektorer på skärmarnas sidor, gula fram och röda bak (vissa marknader) | |
| Varningsblinkers (vissa marknader) | |
| Vristskydd på framstolarnas nedre bakkant (vissa marknader) | |
| Nackstöd fram är standardutrustning (vissa marknader) | |
| Ventilationsrutornas öppningsmekanism ändras för ökad säkerhet | |
| Säkerhetsbälten bak är standardutrustning (vissa marknader) | |
| Tvåkrets triangulärt bromssystem (vissa marknader) | |
| Varningslampa på instrumentpanelen för handbroms och bromsbortfall (vissa marknader) | |
| 1969 | Ny vindruta av ”high impact” typ |
| Direktverkande bromsservo av samma typ som 140-serien | |
| Trepunkts säkerhetsrullbälten för framsätena säljs som tillbehör |
